Vår ledning har bestämt att vi ska bli agila
När jag frågar vad det innebär blir svaren ofta svävande. Detta är ett uttalande jag hört mer än en gång. Det var också rubriken på ett uppmärksammat inlägg jag publicerade på LinkedIn och Facebook tidigare i år.
Detta är ett uttalande jag hört mer än en gång. Det var också rubriken på ett uppmärksammat inlägg jag publicerade på LinkedIn och Facebook tidigare i år.
Införande av agila metoder är något som diskuteras inom många ledningsgrupper idag, men det är inte alltid självklart vad man menar och hur det ska gå till. Det går att vara agil på många olika sätt, allt från att visualisera flöden och projektstatus med Kanban-tavlor, delegera beslutsfattande till självorganiserande Scrum-team till att göra en total agil transformation av hela verksamheten. Det är en stor spännvidd mellan dessa ytterligheter som förutsätter helt olika förmågor inom verksamheten och engagemang hos de som är involverade för att lyckas. Varje företag är unikt, bara för att en agil implementation fungerade hos ett företag är det inte säkert att det passar den organisation du är verksam inom eller de uppdrag ni genomför.
Projektbaserad respektive flödesbaserad utveckling är idag två dominerande former för att organisera och driva produkt- och verksamhetsutveckling. I den projektbaserade verksamheten genomförs utveckling och förändring som projekt. Det är en arbetsform för att hantera unika temporära satsningar som utförs av tillfälligt sammansatta grupper. Medan en agil flödesbaserad verksamhet genomför utveckling och förvaltning i värdeströmmar och releasetåg. En arbetsform som är baserad på en permanent organisation med självorganiserande team.
När bör man välja projekt som arbetsform och när passar de agila arbetsmetoderna bättre? För mig är det enkelt, finns det en tydlig deadline så är det per definition ett projekt och projekt ska ledas av en projektledare. Om det däremot inte finns ett givet slut, utan det som utvecklas är en tjänst som löpande kommer att behöva uppdateras och underhållas passar projektformen inte lika bra. Då är en agil metod en bättre lösning, exempelvis värdeströmmar bestående av agila releasetåg och DevOps. Då är det inte heller aktuellt med en projektledare.
Den traditionella projektmetodiken och de agila arbetsmetoderna är egentligen inte utbytbara, de kompletterar snarare varandra. Tillsammans ger de goda förutsättningar för att säkerställa att övergripande affärsmål uppnås utan onödigt slöseri av tid och resurser. Det kallas agil projektledning.
Innan man tar ett beslut att förändra sin organisation och arbetssätt bör man stanna upp och reflektera över varför man anser att en förändring behövs. Vad är det som i nuvarande arbetssätt som inte fungerar och vad stärker min övertygelse att det nya vi tänker införa är bättre och verkligen passar verksamheten bättre? Det är svårt att undvika att bli påverkad av andras framgångssagor.
Man bör vara rädd om det man har och som fungerar, det som motiverar medarbetarna och försäkra sig om att man förstår vad som är framgångsfaktorer och vilken nyckelkompetens man är beroende av. Men se också upp med att bli bekväma. Det kan vara riskabelt att förlita sig på gamla meriter. Världen står inte still och verksamheten behöver hela tiden granskas och utvärderas för att hänga med.
Att ha ett agilt synsätt är för mig att hela tiden fokusera på det som är viktigt och som skapar värde, men aldrig glömma varför verksamheten finns till och att välja arbetssätt som bäst passar de förutsättningar som den aktuella situationen erbjuder och kräver. Och att det inte finns någon ”silver bullet” som löser alla problem.
Under arbetet med min nya bok Agilt eller projekt? – Att leda utveckling och bygga verksamheter som kommer ut i höst har jag lärt mig mycket nytt och i många fall behövt omvärdera tidigare uppfattningar. Ibland har jag trott att jag sett ljuset, det vill säga förstått hur det ena eller andra fungerar och hur de kan användas, för att dagen därpå inse att jag missat någon väsentlig aspekt eller detalj. Efter flera månaders arbete, studier av litteratur, kartläggning av standarder och studiebesök hos framgångsrika företag har en tydlig bild trätt fram som jag i boken försöker dela med mig av.
Bo Tonnquist
Konsult, föreläsare och författare.
2019-10-24