Till startsida

Jag heter Karin Stadler och jobbar som projektledare på Trafikverket. Här har jag varit i drygt 20 år, vilket är en lång tid, men det fina med Trafikverket är att det finns många möjligheter att byta jobb inom myndigheten. Jag har haft sex olika tjänster, t.ex. taktisk planerare, sektionschef och projektledare.

Jag är civilingenjör, utbildad vid Tekniska högskolan i Luleå, på Samhällsbyggnadsteknisk linje och tog examen 1983. Innan Trafikverket har jag jobbat på VTI som forskningsingenjör, på Täby kommun som trafikingenjör och som konsult på KM.

Berätta om ett av dina nuvarande projekt och din roll

Jag är projektledare för Ekerövägens ombyggnad.  Projektet syftar till att förbättra trafiksituationen för dem som bor och arbetar i Ekerökommun och omfattar bland annat  en ny svängbro över Tappströmskanalen,  skyddsåtgärder för buller, brand, förorenat dagvatten och trädplantering samt breddning av Nockebybron och Drottningholmsbron. 

Projektet är ganska  komplext. Inte minst för alla bevarandeintressen. Ekerövägen går igenom Drottningholm, som är Sveriges första världsarv. Att bevara och vårda världsarvet har varit en viktig förutsättning genom hela projektet. Drottningholms slott med parkanläggning och tillhörande byggnader samt annan bebyggelse i Drottningholm är förklarade som ett statligt byggnadsminne. Andra exempel på bevarandeintressen som berörs är riksintresse för kulturmiljövården, riksintresset för totalförsvaret vid Försvarets radioanstalt, FRA, riksintresset för det rörliga friluftslivet gällande Mälaren med öar och strandområden. Mälaren är även riksintresse för yrkesfisket. Området som Ekerövägen går inom är också riksintresse för E4 Förbifart Stockholm. Vägen går även genom Lovö naturreservat och i närheten av Natura 2000-områden.

Förutom en vägplan krävs tillstånd till ändring av det statliga byggnadsminnet Drottningholm, en Heritage Impact Assessment (HIA), tillstånd för vattenverksamhet av att bygga en ny öppningsbar Tappströmsbro (miljödom) och godkänd anmälan (länsstyrelsen) om breddning av de befintliga Nockeby- och Drottningholmsbroarna.

Tidigt i projektet gjordes en överenskommelse mellan Ekerö kommun, Riksantikvarieämbetet, Statens fastighetsverk och Trafikverket om samarbete, med täta kontakter och en nära dialog för att säkerställa att vi har samsyn kring de åtgärder som behöver göras. Kontinuerliga och noggranna bedömningar av projektet påverkan på kulturarvet görs och rapporteras till UNESCO, enligt expertorganet ICOMOS riktlinjer. Utöver dessa etablerade intressenter finns en mycket intresserad allmänhet med såväl enskilda individer som olika organisationer.

Var lägger du mest av din tid i projektet? 

I början av projektet var det mycket fokus på intressentanalys och samråd med alla som påverkas av ombyggnaden. Nu när vi kommit en bra bit på vägen med alla tillstånd är det fokus på att göra ett så bra förfrågningsunderlag som möjligt inför upphandling av entreprenör. Och inte minst hur vi ska följa upp kommande entreprenadkontrakt så vi får det vi beställt med den kvalitet vi efterfrågar samt att både tidplan och kostnader hålls.

Vilka är de största utmaningarna i projektet? 

Det är en utmaning i alla infrastrukturprojekt att balansera tillgänglighet och framkomlighet med bevarandeintressen. I Ekerövägen ställs detta på sin spets utifrån de ovanligt många bevarandeintressen samt de mycket inflytelserika och starka intressenterna.  Den andra utmaningen är, att när projektet är i produktion, att leda ett så pass stort byggprojekt som Ekerövägen. Ytterligare en utmaning är att hålla ångan uppe för alla inblandade i projektet, såsom projektledning, specialister, konsultorganisationer med flera. Jag tog över en icke färdigställd förstudie hösten 2010 och räknar med att den ombyggda vägen kan öppnas för trafik 2020, det motsvarar ca 10 år. Folk kommer och går och bitvis är det mycket ensamt att vara projektledare.

Vad har du lärt dig genom att leda det här projektet? 

Massor. När man har att göra med starka intressenter är det viktigt att lyssna in och sätta sig in i deras hjärtefrågor.  Att vara modig att lyssna på ett öppet och nyfiket sätt utan att känna svårigheter i hur kanalisera alla krav och önskemål. I det sammanhanget är det också viktigt att jobba systematiskt med krav och önskemål. När tidplanen är lång och kostnaderna stora så har det varit en stor hjälp att kontinuerligt göra osäkerhetsanalyser. Som projektledare känner man sig då mycket säkrare att kommunicera tid och pengar, både internt och externt. Att det är en risk att inte ha ständig fokus på riskhanteringen.

Vad skulle du säga är den viktigaste färdigheten som projektledare? 

Att verkligen använda de projektledningsverktyg som finns och som är relevanta för uppdraget. Släppa på kontrollen och våga delegera. Uppföljning, uppföljning - på alla nivåer.Nämn några av dina framgångsfaktorer?Jag har fokus på resultat och helhetssyn. Trots komplexiteten i projektet är jag hyfsad på att delegera, styra och följa upp.

Hur ser ditt drömprojekt ut?

Det är ett lagom förfallet hus i södra Frankrike som jag och maken rustar för att så småningom flytta till.

 

Ekerövägens ombyggnad är Karins projekt

 

2017-05-08

Karin Stadler, Projektledare, Trafikverket

Relaterad information

Väg 261, ombyggnad av väg - Trafikverket