Syns Greta-effekten även i projekt?
Det är mindre än ett år sedan
15-åriga Greta Thunberg satte sig utanför riksdagshuset i Stockholm med ett
plakat där hon skrivit: ”Skolstrejk för klimatet”. Sedan dess – augusti 2018 –
har Thunberg bjudits in att tala vid Världsekonomiskt forum och i
EU-parlamentet, hon har träffat påven och blivit utsedd till hedersdoktor, och
Dalai Lama har beskrivit henne som en inspiration för dagens generation.
Statsvetarna talar om en ”Greta-effekt” för att förklara omfattningen som miljöfrågorna
hade på vårens EU-val. Men hur ser det ut i projektvärlden? Hur viktig är
miljöfrågan för oss i vårt dagliga arbete? Låt mig besvara frågan genom att
peka på 3 saker från forskningen om hållbarhet och projekt.
För det första, menar många, är
’hållbarhet’ ett luddigt begrepp vilket innebär att det kan ta konkret form i
många olika slags handlingar. Ofta översätts emellertid begreppet till
indikatorer som ska följas upp och mätas under projektets gång. Men även om det
är bra med tydlighet löser indikatorer inte ensamma hållbarhetsfrågan.
Hållbarhet är ett ideologiskt begrepp, och som sådant ett begrepp som behöver
hållas vid liv genom kontinuerlig reflektion och diskussion. Risken är
överhängande att möjligheterna till en sådan diskussion i projektarbete är
begränsad, på grund av tajta deadlines, överarbetade medarbetare och begränsade
budgetar.
För det andra är det så att även om
intresset för hållbarhet i och genom projekt ökat explosionsartat de senaste
fem åren – antalet vetenskapliga artiklar inom området har ökat närmast
explosionsartat – så är forskningen väldigt västcentrerad. Drygt 70% av alla vetenskapliga
artiklar som publicerats om hållbarhet i/genom projekt sedan 2013 är skrivna av
forskare från Europa och USA. På ett sätt är detta bra eftersom västvärlden
står bakom mycket av de hållbarhetsproblem vi har i dag, men risken är att vi
upprepar historien genom att föreskriva lösningar för resten av världen;
lösningar som möjligen fungerar här, men kanske inte överallt.
För det tredje; även om retoriken
om varför det är viktigt att jobba med hållbarhet i/genom projekt vuxit sig
stark – den är definitivt tydlig i forskningen – så har vi fortfarande en
bristfällig förståelse för hur projektledare faktiskt jobbar med hållbarhet i
sin dagliga verksamhet. Hållbarhetsidén innehåller en grundläggande paradox i
förhållande till projektidén genom att handla om långsiktighet, till skillnad
från projektidén, som handlar om att tänka tidsbegränsat. Hur hanteras den här
grundläggande paradoxen i dagligt projektarbete? Trots att forskningen på
området ökat vet vi fortfarande lite om detta – mycket av forskningen handlar
om indikatorer och ramverk.
Huruvida det finns en Greta-effekt
inom projektområdet eller inte är alltså svårt att säga. Uppenbart är dock att
det fortfarande finns mycket kvar att göra för att förstå hur vi bättre jobbar
mot en hållbar värld i och genom projekt. Kanske har du några bra tips att dela
med dig av?
Anette Hallin
Professor i företagsekonomi, Åbo
akademi och docent vid Mälardalens högskola
Vill du läsa mer?
Sabini, L., Muzio, D., &
Alderman, N. (2019). 25 years
of ‘sustainable projects’. What we know and what the literature says. International Journal of Project Management,
37, 820-838. doi:10.1016/j.ijproman.2019.05.002
2019-07-08