Wenell rapporterar om projektforskning från IRNOP

Mats Ragnarsson

Jag var med på IRNOP-konferensen som den trettonde juni i år samlade 170 forskare från hela världen till Boston University i USA. Det är fantastiskt hur mycket forskningsresultat vi fick tillgång till på några få dagar (motsvarande många tusen timmars forskning) och hur god den kritiska granskningen av vårt område är. Det var också en bra chans för mig att möta gamla och nya vänner inom projektforskningen mot en bakgrund av ett vackert universitet i ett somrigt Massachussets.

Projektifieringen av samhället

Inledningen handlade om projektifieringen av samhället, vad som driver den och vad konsekvenserna kan innebära. En stor studie som genomförts först  i Tyskland och därefter även i Norge och på Island talar för att tidigare antaganden att projekt i allmänhet står för ca 1/3 av BNP stämmer väl överens med verkligheten. Projektvärlden är alltså sammantaget betydligt större än någon enskild bransch i respektive land. (Motsvarande grad av projektifiering finner vi även i offentliga organisationer.)

Projektifiering en bestående trend

Studien pekar även på en årlig ökning med ca 3.5% när man jämför arbete som utförs i projektform jämfört med arbete totalt (inkluderande alla branscher och det offentliga). Rönen pekar på att trenden kommer att bestå i den överskådliga framtiden, så vi kan förvänta oss en fortsatt ökning. (Ett annat intressant resultat är att interna projekt i företag och organisationer utgör 84% och endast 16% är externa projekt. Att fokusera mer på PSO:er (Project-Supported Organisations) verkar klokt även om PBO:er (Project-Based Organisations) och PNW:er (Project Networks) ökar i antal.)

Projektifiering ett krav

En annan studie visade på att en drivkraft för projektifieringen är att initiativ finansierade från EU och motsvarande organisationer i världen oftast ställer som krav att den finansierade verksamheten bedrivs som projekt (även vid enbart delfinansiering). Från privat håll förväntar sig även affärsänglar och inkubatorer att finansierade entreprenörer och start-ups använder projektformen, vilket i regel medför många fördelar (resultatfokus, en begränsad ambition över tid) men ibland även medföljande negativa effekter (för stort fokus på resultat, för litet på användande; närsynta, kreativitetshämmande ramar som begränsar värdeskapande).

Projektforskarpris

Konferensens avslutande prisutdelning illustrerade väl hur intressant forskningen är just nu. Ett paper som fick pris har tittat på hur projekt definierar oss och vår syn på världen. Ett annat fick pris för just en kritisk granskning av projektifieringen och dess negativa konsekvenser. Sammantaget lämnade jag konferensen med en övertygelse att det här bara är början av en stor och intressant  diskussion om projektifieringen i världen.

Några godbitar från konferensen i kort:

  • Det är meningslöst att försöka få till en generell definition av vad ett projekt är; kanske användning av Ludwig Wittgensteins likhetsteori kan vara en väg framåt (Lundin)

  • Inget av ramverken kring projekt (IPMA, PMI, ISO…) har akademisk kredibilitet och bör därför inte refereras till i forskningssammanhang (Turner)

  • Projekt kan inte isoleras—de är alltid länkade till när i tiden de utförs och till vilka omständigheter. Det behövs stimuleras till pluralism i forskningen (Lundin)

  • Det finns ett behov av att skilja på målstyrande och målsökande projekt. (Lundin, Hallin)

  • Det finns många exempel på projekt som skapar värde genom intressentdrivna tilläggsprojekt ovanpå det ursprungliga projektet. Ett vackert exempel är Astoria-bron i USA som var ett av trafikskäl motiverat infrastrukturprojekt där intressenter från filmindustri och löparorganisationer skapat ett betydande mervärde under de 50 år som gått sedan bron byggdes. Detta utan att äventyra omfattningen av ursprungsprojektet (Eskeröd)

  • I megaprojekt är det meningslöst att jämföra utfallet med utsatta mål och ramar för tid, kostnad och prestanda. Istället bör man fokusera på värdet som skapats. Ett exempel är översvämmningsbarriären på Themsen som tog åtta år istället för planerade fyra år att anlägga och som överskred budget med hela 300%. Värdet som skapades översteg ändå kostnaden många gånger om, så det är faktiskt ändå ett mycket lyckat projekt. Detta utifrån rön i den senaste omfattande studien över megaprojekt vilka pekar på att de projekt som hårt fokuserade på projektramarna i sämre utsträckning klarade av att infria värdet (Turner)

  • Man kunde inte hitta några skillnader i framgångsfaktorer mellan agila och mer traditionella projekt (Sohi, Hertogh, Bosch-Rekveld & de Kroon)

  • När det kommer till lärande mellan projekt ser vi mycket av Plan, Do, Re-invent history, File-and-Forget istället för Demings Plan, Do, Check, Act (Maylor)

  • Mer fokus borde läggas på improvisation då det är en trolig nyckel i komplexa projekt. Projektledare har många fler valmöjligheter än de tror (Maylor)

Det finns förstås mycket mer som jag fann intressant och mycket mer detaljer som jag ser fram mot att gräva i till nästa IRNOP-konferens i Melbourne, Australien i ett somrigt december 2018. Kommer jag träffa dig där?

Mats Ragnarsson, Partner på Wenell Management

 

2017-10-10